sholgersson

Alla inlägg under oktober 2013

Av Sofie Holgersson - 9 oktober 2013 00:15

Veckan började inte helt okej:( efter Uppsala resan mår min kropp inte alls bra! Fått ta ett gäng vb medeciner för att kunna hantera det. Det är inte roligt för då känns huvudet så TUNGT..

Idag hade vi anhöringsdag på rehab jag valde att ta med Lina en helt underbar vän som acceptera mig för den jag är. Det var jätte torr lyft där de hade lånat konferensrummet. Man blev helt seg. Förmiddagen var toppen en ny repetion för oss deltagare om hur det fungera att leva med långvarig smärta. En del av eftermiddagen var bra vissa saker av den kan jag nog känna att det var inte relavant i anhöringsdag. Men men alla tycker olika.

Blev en lunch ihop med herr Petersson oxå så trevligt. Samt fick vi motion vi gick till McDonalds:)
Det som jag uppskattade mest av dagen var när vi satt i små grupper och diskuterade hur allt ändrats vilka bitar som givit oss mest:) blev så glad när en annan deltagare berömde mina insiativet! Hur jag med enkla saker tänker på andra. Men har konataterat det att jag hade uppskattat små sketcher av andra när man inte må bra! Bara som innan vi gifte oss fick jag ett blomsterbud av svärmor man blev så varm i kroppen:)
Så till alla där ute tänk vad en änkel sak kan värma någons hjärta i svåra som glada stunder. Ibland räker det med det lilla för att folk skall bli glada.

Lina sa det att hon stänger inte bara dörren för mig när jag inte orkar alla gånger. Utan acceptera mig för den jag är:) är så glad att jag har funnit en vän som dig?????? Det betyder mera än du kan ana:)
ps. tack för massagen idag d.s
Kul att höra att jag för vissa budskap vidare till henne nu måste jag bara lära mig att göra så själv för att min kropp oxå skall hålla med mig.

När jag kom hem fick jag hjälp att hämta dottern på dagis har aldrig gått så fort att då med Moa hem!
Sen blev det hem och börjar med maten som Hasse har sponsrar med fick torsk filé i lördags så smaskigt:)

[Bild]

Vaknade för en dryg stund sen med tårar och värk så jag trodde jag skulle sprängas frän utkanten på magen. Men konstaterade ganska fort att det var nervskadan som inte riktigt gillade min ställning. Så efter lite töjnings övningar och vb så kan jag med rätta på mig
Mannen spendera natten i lastbilen så dottern ligger hos mig och det blev tidigt i säng då hon vag helt hysteriskt vid 20.30 växtvärk. Så efter lite massage och mycket kärlek från mamma så somnade hon om och snodde mammas täcke! Ganska komiskt vi har en 180 säng men utnyttjar knappt 50cm och den lille tar plats. Knuffat undan henne nu och skall se om jag lyckad hitta en bekväm position för lite mer sömn vill jag ha.
Imorgon väntar först kbt samtal, stavgång och tanka d-vitamin, nada och på kvällen blir det me&i party hemma med underbara kvinnor samt bebis?.


Av Sofie Holgersson - 6 oktober 2013 10:21

Igår när man vaknade hade jag lite små problem att ta mig upp kan sängen så pass att det var liggandes eller ståendes som gällde.

Jag försker bryta onda cirklar och inte  ligga kvar i sängen bara för att det är en dålig dag. 

Jag försökte sakta ta mig fram. 

När vi hade ätigt frukost så skrattade jag åt moa för hon ville äta godis efter frukosten men jag sa nej. Då säger ungen att hemma hos min farmor där får jag städa hela huset. 

En hel oimvändning. Ja sa till henne att hon får gärna städa här hemma med. 

 

vilket hon började med för fullt. 


Sen fick jag en sak att göra då svärmor med familj bjöd in sig på middag. 

Vi åkte till k-na en svän för att handla samt att lämna in mannens telefon. Den har gått lite sönder....


När vi kom hem började ajg förbereda maten.

 

Undrar vad det skall ätas här hemma. Jo TACOS.

 

Moa köpte en egen matta att ha under henens våningssäng. 


När ma har ont tar det tid att göra mart.. Tog näsan 2timmar att förbereda tacosen men gått var det och nu finns det även mat tills idag..


Svärmor fixade med sig efterrätt. Glass blev det så gått att äta lite sött. 

Moa var lite frisör här hemma åt Hasse det blev så bra

 

Tack för sällskapet. Hela familejn Petersson:)

 

Efter att svärmor och de åkte gick j´vi och la oss för min kropp orkade inte mera.. Hade så ont att jag knappt vet hur jag skulle göra..

Så idag är kryckorna framme för att avlasta ljumsken som gör jätte ont men nu blir det att hoppa ut i det fina vädret en stund och tanka D-vitamin. 


Ha en skön söndag det skall jag ha liggandes på soffan på våran altan. 







Av Sofie Holgersson - 4 oktober 2013 20:30

Idag blev det en Uppsala resa lite snabbt planerat. Fick tag på Uppsala i tisdags om en tid och då sa hon fredag så det blev att boka lite fort.
Morgonen för mig började kl 04.00 med att piggna till med en dusch medans resten av familjen låg och sov så mysigt:) sedan blev det att göra sig klar för att bli hämtad. Kl 05.25 checkade vi in Ronneby flygplats i Kallinge. Alltid lika trevlig att möta SAS personalen. Eftersom man var där på praktik när man gick i skolan. Och de är så måna om mig och så hjälpsamma. Genom säkerhetskontrollen får jag smita mellan bågarna pga pac makern. Denna gången var hon som kände lite hårdhänt kändes inte alls bra. Jag blir bordad först för att det skall få gå i mitt tempo. Så kul att folk får vänta på mig:)

 
Flygresan va guppig och start och landningen skall vi inte bara prata om känns som en nybörjare satt bakom spakarna.
På morgon planet serveras det frukost.

   

Denna gången hade de ändrat frukost lådan men det var hyffsat okej. Saknar de gånger man flög och fick nybakts frallor från zbagaren i Karlskrona det var smaskigt:)

 

pigga och glada var  vi allt där på morgonen:)

 

Tror Marie somanr tur hon har hunit äta lite i alla fall.


När vi kom upp till Arlanda hade vi en stund på oss innan det var dax att åka tåget vidare till Uppsala station. Vi fönster shoppade för fullt. Kul att bara kolla på allt man får många smile på läpparna.

 

Häftiga saker man ser. En fontän som är uppe påarlanda. Med en massa avhuggna djuthuvud hämskt men sant. Det är det som kallas konst.

 
I Uppsala hade vi en liten stund på oss innan vi skulle vara på akademiska så vi passade på att ta bussen till Ikea.

 

Så nu är vi parkerade och klara för en dag i Uppsala:)

 

Trevligt att ta en fika med kanelbulle på kanelbullens dag vad kan det blivit till fika oj en kanelbulle till kaffet:)
Vi fick mycket julkänsla man kollade på så mycket julsaker att jag detta året kan säga att jag längtat tills julen för hör hemma skall det bli ombonat i år! Jag skall kolla igenom mina tomtar med mera.


   
Vi han även med att gå längs ån innan det blev dax för programmering.Så fint att se domkyrkan där jag älskar den utsikten den ger mig lung och ro känsla och samtidigt tänker jag tillbaka på den första gången när jag hade gjort min operation. Att står där och inse att nu är det dax för en förndring. 


 

Vi hittade i kulverterna på akademiska lite smått impad för att det är inte ett itet sjukhus

Lite kul att går där nere och se alla bilder de har målat.

 
Elektroden hade inte flyttat sig däremot är det min nerv som är så uppretad att den drar sig undan och flyttar sig emellanåt. Kroppen är ganska unik. Fick även veta lite om vad som håller på att tas fram för nya saker. Bara detta att man skall kunna få allt så pass trådlöst att man inte skall behöva lägga antennen mot dosan. Men detta blir inte aktuellt för mig förrän om 8.1/2 år tidigast när det är dax för batteribyte byte. Men tills dess hinner de få fram både version 1,2,3,4 kanske så det hinner bli lite mera prövat och det tycker jag känns bättre.
Men jag har fortfarande boost igång det är det nya som heter så och det fungera faktist bättre än vad jag trodde.
När vi var klara blev det att små springa ner till stationen för det var lite tight mellan tiden på akademiska och tåget för att hinna till Arlanda. Men vi han sen var vi trötta med.

 

När vi kom till Arlanda var vi helt slut. Tur att vi bara kunde sätta oss ner vid gaten och vara en stund. Säkerhetskontrollen i Aranda var faktist helt kanon hon var så försiktig och respekterade till 200% att jag hade ont så skönt. 

Däremot blev det en lång väntan innan vi fick stätta oss på planert. 

   

kan säga att så trött man var i hela kroppen är sjukt.. 

 

När vi kom hem blev vi hämtade av min underbara man och han hade fått fullt upp idag på sitt jobb. Han hade även fått hjälp att hämta dottern på dagis av ida så jag fixade en överaskning som moa la på hennes säng.

 

Ida hade kört slut på Moa somnade nästan ståendes. Men så sa hon så gulligt att hon hade sparat en massarin som hon och Ida fikat med men sa hon det vita har försvunit och är borta.. Det hade råkat hamna i moas mus sa hon:)

Vi somnade ganska skönt hela familjen...

 

Tack för en trevlig dag och många skratt idag:)

Av Sofie Holgersson - 3 oktober 2013 08:20

Onsdag var det igår och den dagen spänderade jag med att förska göra en sak i taget men det var mycket svårare än vad jag trodde det skulle vara. 

Jag försökte med att göra det jag gör och inget annart. Tyckte att det var blixter svårt. Men lite lättare är det att försöka med lite musik i bakrunden jag blir mer avkopplad då.

Jag lyssnade på en låt vi lyssnat på rehab där det sjunger

När jag sover sover jag

 när jag vaknar vaknar jag

när jag tänker tänker jag

när jag äter äter jag 

när jag jobbar jobbar jag

när jag drömmer drömmer jag 

när jag talar talar jag

när jag lyssnar lyssnar jag 


när du sover vaknar du

när du vaknar tänker du

när du tänker äter du

när du äter jobbar du 

när du jobbar drömmer du 

när du drömmer talar du 

när du talar lyssnar du

när du lyssnar sover du


Den är bra man får sig en tanke ställare och man försöker göra en sak i taget man mår bättre då. 

Jag försökte städa igår och tyckte man var överalt och inget blev rikigt somdet skulle men resultatet blev bra.

Blev en snabbrunda i duschen för jag fick äran att hämta Moa på dagis och kände mig inte så fräch med tanke på att jag städat och tränat.

 

När man kommer till dagis har de satt upp kort på min lila tjejs utflyckt häromdagen hon och sin kompis hade fått gå till bibloteket och det var jätte spännande tycke hon. 

 

Sen betättade Moa att de varit i skogen under dagen och sen när de kom tillbaka till dagis kom branskåren de hade brandövning på hela dagiset. Så det tyckte hon var spännande. Hon gillar ju det med brandbilar. 

På eftermiddagen blev det en sväng in till stan hade köpt lite kläder till moa på en loppis sida. och det slutade att vi kom hem med en hel bärkasse och det skulle bara vara en väst. 

   

Ser min lilla tjej går med på att ha lite rosa kläder på sig:) Inte bara allt blått..


Men jag skattade åt Moa för hon är så lik sin farmor sin.

Det Moa ville köpa var skor och inga kläder så damen köpte för sina egna pengar 3 par skor och ett par innetofflor:)

Så sa jag till heme att pappa kommer skuta dig nu när du köper en massa skor. Det första hon sa till Daniel när hon kom hem pappa pangar inte mig nu med ett smile från öra till öra:) Jag skall använda alla paren. 

Undra vad de får allt ifrån. 

Fick ett sms från en mamma som gratulerade till utökningen i familjen. Moa hade sagt till henne att hon skulle bli stora syster och att hennes mamma hade en bebis i magen. Man blev lite paff när man fick smset. Undra vad de får allt ifrån. Eftersom vi inte pratar om bebisar hemma och har sagt till moa att vi inte vill ha flera. Men det är väl önketänkande från henens sida. Tur man har kompisar som skall ha litet så kan hon mysa där hur mycket hon vill. 

 

Strax hoppas jag taxin kommer för en ny dag på rehab och nya utmaningar. 

hoppas ni får en trevlig torsdag för det skall jag försöka ha med ett glatt rehab gäng.

Av Sofie Holgersson - 2 oktober 2013 10:46

Igår blev det en jobbig start på morgonen/dagen.

Natten började med att jag vaknade efter 1,5 timme på kudden med sådan huvudvärk att jag kunde inte ligga stilla alls. Det var så pass att tårana rann och samtidigt ände jag hur varm jag var och det kändes somom svetten bara rann om mig. Blev att ta lite huvudverkstabbletter... Men det var inte lätt att ligga stilla för det pulserade så i huvudet efter mycket om och men lyckades jag hitta en position där hela kroppen gick med på att ligga stilla. Tack vare att daniel låg och kliade mig på ryggen lyckades jag slappna av och soma om någon timme i alla fall en hel timme i alla fall.. Jag låg kvar i sängen när moa och daniel åkte fortfarande emd huvudvärk. Låg och funderadelänge om jag skulle ställa in rehab denna dagen men kände att det skulle jag inte göra för att det kändes inte okej. Kämpade på och gjrde mig klar för att taxin skulle komma och hämta mig och jag be ihop även att huvudet pulserade. Men när jag väl gick ut för att taxin skulle komma så sto jag där ute en härlig höst morgon och helt plötlsigt fick jag en lusitg känsla i hela kroppen så jag ringde för att dubbelkolla när tacxin skulle komm.. OJOJ rehab hade glömt boka min taxi och sofie blev ganska arg med tanke på hur jag mådde och ändå skulle jag kämpa mig ner till karlshamn. Efter ett par samtal med rehab och beställnignscentralen kunde de lösa en taxi 50 min senare. Det gjore mig jätte streesad att jag inte kunde göra något åt sitvationen. Jag ville inget annart än bara ta bilen och köra men det vista jag ju inte skullle fungera. Så en undermedveten stresss började komma samtidigt som jag blev ledsen och besviken på att jag skulle missa början som alla andra fick vara med om. 


 


Jag kom lagom till ämnet ACCEPTANS!

Det var ganska intreesant att se hur folk faktist tolka ett och samma ord. 

Vi fick en övning där vi skulle beskriva vad acceptera - att acceptera betyde för oss!

VI alal skrev ner olika saker men det var ganska likt vad gruppen tyckte men dem på rehab menade något helt annart. 

För mig /oss är ordet acceptera negativt. Jag vill kunna skjälv och inte ha det så här med smärtan. 

* Att kunna be om hjälp

* Att vänja mig vid att göra saker långsammare

* Jag kan ej göra allt som jag gjorde förut

* Att "gilla" läget som det är nu

* Acceptera + respectera andra människor

* Kan acceptera viss smärt men inte för mycket smärta

* Taggarna utåt när ordet nämns " Det är som att ge upp hoppet"

* Svårt ord/Svårt att acceptera smärtan

* Kan inte acceptera

* Svårt att acceptera att livet ändrats

* Hittar många nya sätt

* Svårt att se möjligheter för alla hinder

* Inse att jag aldrig bli smärtfri Det är som det är

* Inse att jag är mänsklig inte kan göra allt

* Svårt vill göra saker själv

*Man få lära si leva med det

* Svårt när inte andra acceptera då kan inte jag acceptera

* Rädd för att ge upp

 

Det de på rehab menar är at vi skall inse hur det är inget annart. Vi alla tolka ACCEPTERA på olika sätt. Man kan säga att det är ett dubbelt ord både positivt och negativt för många. 


 

 


Det är svårt att acceptera det som är smärtsamt i livet rädslor,sorg,förluster m.m

För det mesta hittar vi sätt- någon sorts metod som gör att man kan leva med det. Energin ägnas ofta åt att få bort det svåra - inte bara leva med det.

Vi lever i en nu tid där allt hela tiden pratas om förändrignar det sker hela tiden nya utvecklingar nya uppdateringar med mera. Och är man inte med på förändrignarna är man emot utvecklingen. Ibland är det inte till det bättre men det är så världen fungera det kommer hela tiden ske nya förändringar. 
För att vi skall kunna följa med i utvecklingen behöver alla samtildegt Stillhet och lung och ro även en time-out. Att stanan upp och vara i nuet inte något annart. 

Man skall hela tiden tänka på framtiden pensionen, skolor för sina barn, elbolag m.m Så det är inte lätt att samtidigt leva i nuet när det hela tiden sker olika saker som påverka framtiden. Det är därför det är vikigt att man lär sig hitta sin egna våg balans mellan acceptera och förändring. Ingen har sagt att det är lätt men det måste göras. Och som allt det tar tid, övning ger f'rdighet.

En bit jag måste öva på ät avslappningen återhämtningen och till en böjan 10 min om dagen. Jag har en app som jag lyssnar på men jag har konstaterat att jag somnar för min kropp är så trött. Spela ingen roll hur jag gör. Men har fått veta att det tar tid med mindfullness. Det kan ta 1 år att komma in det så man inte somnar. Men man får börja med ex 10 min när man klarar det så kan man lägga på 2 min till. Lite men låmgsamt.

En vis sak med detta med att Acceptera är det att själv acceptera innan  andra kan acceptera. Vara tydlig, inte gå runt att inte väntar på att folk skall förstå bara man själv förstår har man kommit långt.

Att inte kämpa emot sina tankar, Ju mera vi tänker att vi itne skall ju mera gör vi det.

ATT GÖRA SÅ BRA SOM MÖJLIGT AV ALLT :)

 

En annan sak vi gjorde var att vi skulle skriva tre bra egenskaper om oss själv aoch dela med dem. Sen skulle vi säga något bra om den som satt brevid oss och man blev glad att höra positiva saker om en själv. Jag fick även en tjej att få tårana i ögonen jag sa bara till henne att hon var en bra förebild att jag ser upp till henne. Sen när man kommer hem läser man på fb att hon komenterade det och det gör att man själv blev ännu sladare att jag lyckats göra någons dag är så härlig känsla.

Vi alla är dåliga på att ge beröm och ta emot beröm. Det är lika svårt att säga tack som att berömma någon.

Man är väldigt snabb om någon säger att man har en fin tröja så säger ofta jag den gamla trasan eller något liknande man säger ofta inte TACK så jag tycker att man skall bli bättre på att faktist titta upp och berätta för folk att man tycker de är fina eller någon bra egenskap de ha det kan vara allt. Men ibland kan ett enkelt ord göra någons dag. Som jag lyckades med.


Du är inte

alltid fri att välja

omständigheterna i ditt liv

Men du kan alltid välja

vad du gör av

omständigheterna:)


På eftermiddagen hade vi skapande vi skulle alla måla och då blev temat ett träd. Jag fick så ont av att stå så istället för att ta en paus så målade man på och det blev inte alls som man tänkt sig i  huvudet man blev mer agresiv i duttandet. 

 

 


Resan hem var jobbig allt värkte och jag ville bara sova. Är väldigt trött på att åka färdttjänst. 

 


När mannen och dottern kom hade han fixat maten för jag la mig på soffan när jag kom hem och jag somnade till gud vad trött jag var:( Men det beövdes efter allt stress dagen började med.

Kvällen innan Moa somande blev obligatoriska nalle puhs godnattsaga nu kan moa sången man bir lika glad varje gång:)


 

Hoppas att ni gillar att läsa min blogg om allt som händer i mitt liv om alla mina tankar på allt.

Jag gillar att skriva av mig jag förstår allt på ett anart sätt. Samtidigt jag får rensa lite luftpå tankar och funderingar.  

 Ta fram barnet i dig och lev i nuet var mindfullness. Lev här och nu du kan inte inte ändra på det som varit du kan inte påverka framtiden för man vet inte hur den kommer bli men man kan vara här och nu och njut av varje minut vare dag på dens unika sätt. Sen har jag aldrig sagt att det är lätt men jag försöker varje dag att kämpa och göra det konstant..


Har en trevlig onsadg i den fina solen.

Nu skalljag göra mig lite lunch sen blir det att avnjuta den i sloen på vår härliga altan i 17,8 grader.

 Ta vara på varandra och på dagen.

Presentation

Mitt namn är Sofie Holgersson och jag är 35 år. Här får du läsa om mig och mitt liv som mamma. Hur jag inte ger/gett upp. Utan blivit starkare :)
En kamp mot mig själv och min egna vilja! Där jag bestämmer.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards