Idag kom en dag jag trodde skulle komma tidigare. Jag hsr fått säga hej då till min handläggare på försäkringskassan som funnits där sen 2011... grymt skönt att jag har haft samma dam som följt mig och hjälpt mig på bästa sätt.
Att få höra henne berätta hur hon sätt på min resa hur hon tycker jag vuxit under dessa år. Att han säger att jag är grym med en enorm glöd som aldrig slocknat. Jag har kämpat vidare trots motgångar gång på gång. Men en sak hon kunnde säga jag har aldrig gett upp utan tagit mig hela vägen fram.

Från sjukhusvisteelse, rehab, hjälpmedel, hemtjänst,träning, kontaktperson,Uppsala (operation), lev i livet, arbetsträning ,praktik, anställning m.m
Resan har varit tuff och kämpig många tårta runnit och många skratt har det blivit, många har kommit många har gått.
Men ni som funnits där hela vägen tar åt er av ett stort tack. <3

Jag blev extra påmind om allt idag om min otroliga resa och vilken glöd jag har.

Jag går omvägar när jag se dig, jag blickar över axlen för dig, jag börjar skaka när du kommer för nära..
Idag har jag känt hur du stirra på mig och hade du kunnat hade du stått där och retat mig. Som en snor unge....

Du gör mig så arg att jag måste tänka om att saker jag gjorde av vana innan inte längre är så lätt.. att inte längre den raka vägen är den lätta.. tur jag är liten och smidig så jag kan käma mig in i gångarna runt om..

Vi har fått en ny metalldetiktor på jobbet vid kolapacken där jag har kunnat röra mig fritt innan men ice nu så jag har fått den största ovännen på jobbet jäklar maskiner tur de gör effekt på att våra kunder inte skall få metall delar i våra kolor ;)

Tufft att jag måste be mera om hjälp.. men med tiden skall jag nog lyckas få in en ny rutin på hur det skall gå och hur jag skall kunna arbeta kring den.
Men när man lära sig på ett sätt är det en ny prövning att sudda ut och gamla och börjar om..

Igår så säger min älskade vän att innan kl 18 skall du vara klar då skall vi åka iväg allihopa men du får inte veta var...

Detta gjorde mig först jätte orolig och så nyfiken på samma gång. Sen den dagen jag började mera att acceptera mitt fuktionshinder har jag fått lära mig att planera min aktivitet under dagen till om vi skall göra något speciellt senare.
Jag måste tänka på hur jag skall klä mig med mera. Detta har jag haft jävligt svårt att säga så jag blev tyvärr igår kväll en mindre otaksam människa att ha med att göra och allt för att jag själv inte kunde ställa mig in på vad som komma skall...
Men tack vare min älskade man och min underbara jessica och athle som har sätt mig dåliga dagar och faktiskt acceptera mitt hinnder till 1000 det har de visat idag. Det är med tårar i ögonen jag skriver detta utan er hade min vardag varit så svår. Ni tar mig för den jag är och finna till 100% för mig i alla lägen. Denna kvällen på länge har ni gätt mig och att ni alla tre är BÄST det har ni visat!

Jag älskar er på så olika sätt men med helt sann kärlek från mitt hjärta!
Tack för att ni står ut med mig och mina ryck!

Livet går absolut inte i repris så var rädd om det ni ha och vill ha runt om er. Behandla andra som ni själva vill bli behandlade.
Stå på er och skydda dem som ni håller kära.

Man kan älska folk på olika sätt så är det. Det är en viss kärlek till sin partner/man Det är en annan till sina barn.
Det finna en viss kärlek till familj och vänner.

Jag säger då det dem som finns för mig finns jag oxå för och ni är några utvalda jag kan få över eld för. Jag är så tacksam att jag har fått ett sådant starkt vänskap och även om det bara är föera timmars skit snack om väder och vind så är det alltid lika rogivande <3

Jag har bestämt mig för en sak att aldig ge upp..
Jag har så mycket att kämpa för och det hjälper inte mig att tycka synd om mig. Jag behöver ibland en knuff åt rätt håll att höra att folk ser vilken kämpe jag är det är något som stärker mig. Att höra rån okända att jag inserera det stärker mig, det är den bästa känslan man kan ha när man inte mår toppen.