Kallinge Truckmeet börjar idag och huset skall fyllas med många goa chaufförer. Så denna vecka har det varit fullt igång med planerna på detta och det kommer bli kul. Så under kvälllen kommer det dyka in ett ex antal goa glada människor.
Nu sitter jag och allt är klart inför att första gänget är på i tågsndet. Imorgon dyker det upp flera cauförer med familjer som bor i området då har vi bokat grillbuffe från bergslagskrogen och det längstas för väntat efter. Solen strålar och jag är glad. Nu skall jag njuta av att bli servad eller nja nu är det dax att servera andra gar fixat frukost med mera till våra gäster. Hoppas att alal får en toppen helg för det jobbar jag på på alla plan.

Jobbet dessa dagarna har varit mycket stilla stående och massor med små burkar. Idag gav cefen den manligamig en riktig bra smärtlindring jaf vek mig på golvet av smärta och han sa något som gjorde att jag skrattade så fruktansvärt att det gjorde ont högre upp i magen :)
Så skönt när omgivnignen är glada och positiva det smittar av sig.
Trevlig helg på er

Bjuder även på den nya frissan jag börjar vänja mig vid nu.. kort hår svar ja nya jag 2015. Bara lite muskel i koppen så är jag nöjd oxå :)

Jag vet inte vad jag skall börjar. 

Jag börjar tycka det är jobbigt att ständigt förklara mig att jag klara ej jag orkar inte jag kan inte....
Jag vill inget annat än vara NORMAL eller mera som andra. Jag vill att alla dagar skall kroppen klara samma saker. Denna ständiga skillnaden är jätte jobbig för mig och jag mår faktiskt dåligt att be om hjälp att säga orden jag orkar inte.... Det är mitt rop på hjälp.. Jag har flera ggr tänkt vad skönt att bara sätta sig i bilen och rymma ta en väska se vad man hamna. Men frågan är hur långt bort kommer jag och klara kroppen samma dag köra hem igen det vet jag inte.. Jag har som längst klarat sitta 1 timme och köra med då var det påfrestat och jag hade extra chaufför med mig. Jag hade inte velat var så begränsad till att bara hålla mig i närområdet.. Och att ena dagen på jobbet ena minuten är en 4kg kartong lätt och det går som en dans anda stunden är det som att den väger bly och den knappt går att rubba... Jag hade velat kunna helt själv utan att säga kan ni ta kartongerna kan vi byta plats jag fixar inte att vara låst i kroppen.. Det är ständigt jobbigt med dessa begränsningarna jag vill också vara mer som andra. Jag vet att jag kommit jätte lång i min resa och det är jag evigt tacksam för men att ständigt i vardagen behöva be om hjälp och säga jag behöva pausa är tufft....

Jag har jätte  svårt att säga till Daniel hjälp mig jag behöver pausa eller göra något annat en stund. Så hur skall mina kollegor och vänner kunna förstå mina signaler. Ibland vill jag bara dra ett täcke över huvudet och glömma vad som hände för 7 år sedan och få vakan upp som en helt fungerande 27 åring och känna hur det hade varit för en dag eller två. Men samtidigt har min kropp varit med om en sådan tuff resa att jag är grymtstolt över vad jag själv tagit mig att min vilja är starkare än något annat. Jag vill så mycket mera med livet frågan är bara vad jag skall göra och vad mina nästa mål i livet är för utan mål är livet ganska tråkigt. Att ha något att längta efter att sträva åt att jag också kan mera än jag tror. Men att få höra att folk inte förstå att jag är trött jag jobbar bara 50% det är ett stort slag i magen för mig och kroppen är det som att jobba150% Sen att jag prioterat bort den träningen kroppen behövt är allt annat än bra.. Så nu är det ny tag med träningen och stegen nästa vecka för att nu skall jag ge min kropp en sådan endorfin kick så den kan pausa värken lite..

 
Nu skall jag se tven en stund sen blir det sängen för träning innan jobbet står på shemat.

Nu måste denna latmasken dra igång igen.. varit för mycket skit och kroppen av olika anlednignar protesterat. Även orken varit borta.. men nu får detta vara nog. Jag vill komma tillbaka där kroppen mår som bäst och värken är kontrollerad på bästa sätt. Vilket den är genom promenad 2ggr om dagen. Morgon och eftermiddag... nu är det slut på att ligga kvar tycka synd om mig själv. Nu är det sags att satsa 100%igen. Tränignen är min vardag jag måste bara förstå detta själv igen. Tränignen har varit rogivande a kopplade och sådan endorfinkick så det sjunger om det. Men efter migrän anfallet så slappade jag av.... allt annart än bra nya mål och utmaningar skall sättas upp och nu gäller det igen att komma igång.

Jag kan... jag vill.... jag ska.

Idag har jag tyvärr skador sen igår då läkaren gjorde mig riktigt illa :( hon retade upp nevskasan lite väl... men jag har kämpat mig igenom mina timmar och kanske varit inne i mig och min bubbla idag räknat bitar allt för att att distrahera hjärnan... sen belv det direkt till dagis och hämta moa då hon klagat på stickningar i tungan. Troligen lite extra känslig just nu..
Eller bara väldigt trött.
Föeberede maten till daniel som kom hem och åt med oss. Även letat koppling till vattenslangen.. Så kan nog säga att huvud och kropp inte samarbeta 100% idag också..
Moa sover så skönt i sin säng. Daniel sover i lastbilen jag ligger nerbäddad och är väldigt funderande på allt just nu.. Kollar en film sen försöka sova.

Varför inte spendera måndagen på akuten.
Att jag inte har nog med problem.
Min mage/tarmar denna ggr som skall strula och blev skickad till akuten.. :(
Varför inte Moa, Regina och jag har ju så kul här inne... Drygt som bara den vill säga

Tack för sällskapet <3

Ovanligt att när jag ej bloggat på ett tag har massa hänt....
Börjar med lite tråkigare saker har fått spendera tid på ajukhuset igen då jag har fått migrän och väldigt kraftig så pass att jag spyde och åkte in med ambulans.... 4 dagar på sjukhuset med massa smärtlindring samt undersökningar.. så en vecka sjukskriven.
Tur jag har underbara vänner och familj som finns där när det är jobbigt.

Denna veckan har jag satsat lite i träningen för att få ut lite frostation och hjälplös het..

Moa har blivit 6år och stora tjejen detta firas i morogn med vänner och familjen :)

Fått ta hand om det mesta här hemma både på gott och ont. Därav behövt extra träning..

Solande har jag oxå hunnit med :)
Även testa lite kläder vilket var en jackpott :)

Varit på skolavslutning igår så min ena bror slutade 9 så lite sommar känslor kom fram allt. Kul att se 9:orna man jobbat med vara så dukigta nu är det nästa kliv ut i världen påväg till vuxen som gäller. Stort lycka till.

Min bror och jag fjantar oss i kyrkan:)

Nu blir det göra sig färdig för sängen så man kan vara en tant och stå vid dörren på maxi när de öppna och fixa det sista för firandet i morgon.

Trevlig fredag på er <3

Idag är det 7års sedan jag blev mamma till en riktig liten bebis.
Idag blir hon redan 6år och efter sommaren börjar hon till och med skolan <3

Hoppas du får en bra utflykt med dagus idag :)