sholgersson

Alla inlägg under september 2015

Av Sofie Holgersson - 27 september 2015 13:24

Denna veckan har varit lite upp och ner och en kropp har protesterat.
Har inte gjort det jag velat/behövt till 110 %
Varit fullt med allt dagarna börjar mer och mr fyllas med MÅSTEN känns det som och dagarna blir inte fullt som man velat/planerat. Men 1 så är det när man har barn , 2 så är det när man är i en svacka... 3 ibalnd är det mest rogivande när saker inte alltid är planerat.
Vi rymde till skogs bara vi så skönt ingen som pratade eller höll på med sina telefoner det behövs med ibland..

En stund att stanna upp och fundera på livet är ett stort måste. Så man kan känna att man börjar landa igen. Att fundera hur man kan göra/vad man skall göra för att fylla dagar/livet med det man vill.
Ibland är inte allt måste men man tyvärr gör saker til måsten.. det finns igen som besämmer vad som är rätt och fel egentligen på när tvätten skall tvättas, vilken tid man skall lägga på olika saker m.m
Men att försöka ha en grund plan och den har spruckit denna veckan. Och det fick jag lite lida för för jag mår dåligt att vara hemma i ett stökigt hem att komma och se tvätten svämma över och att hela diskbänken är full av disk.
Sen vet jag att så sötkigt kanke jag egentligen inte ha men för mig är det ett totalt kaos ibland..
Men nu kan jag med gått samvete säga att jag är hyfsat nöjd <3

Att se daniel blir plågad var en endorfin kick :) han har haft jätte ont i ryggen och det jessica gjorde vågade inte ens jag tänka tanken att han skulle gå med på men. Praktikanten har ett gått inflytande på han :)
Det hjälpte han lite med så det är ju ett extra plus.
Att se Moa leka med djuren och vara så nöjd är så kul. Skönt att man kan vara utomhus så allergin klarar det oxå. Men värka som den nya allergin medecinen gör betydligt mer nytta.. tyvärr inte helt men en klar bättring :)

När man är som läst ner är det skönt att ha dessa underbara barnen i sin omgivning. Att man kan bli så rofylld av att umgås med dem är sjukt egentligen.
Fick taktil stimulering så kroppe var helt nedbryten då passa man på med bebis mys för att komma igång till det normala igen.
Blev lunch med athle och daniel på bergslagskrogen så god mat de har.
Moa var super nöjd efter en dag på skolan med bara smörgås och kräm till lunch då frysen gått sönder..
Sen kom vi på att en krädskiva inte suttit fel så det blev en tur till maxi för att handla till detta. Och varför inte sådär inom 24 timmar :)

Så en spontan kräftskiva med goa skatt och dåliga förlorare i spel :)

Nu är huset helt åningställt och är rent och snyggt så ny vecka är faktiskt Välkommen till 1000.

Förutom värken som precis säger ifrån...
Denna jävla kropp ibland.....
Men men hoppas ni alla nära och kära ni andra också får en super tevlig solig söndag med familjen eller bara själva <3

Av Sofie Holgersson - 20 september 2015 16:25

Jag vill så jätte mycket ibland men kroppen hänger inte alltid med.. 

Jag har själv svårt för alla former av bakslag jag vill mer än vad jag orkar.. Men ibland är det vikigt att jag kanske ta ett steg tillbaka och lyssna på kroppen med.

Jag tror att alla männsikor behöver en återhämtning ibland av olika slag.

Det kan vara allt från en stund

mindfullness

avstressning

massage

lyssna på en bra låt

stänga av mobilen

PAUSA appen

En stunds vila 

Jag har insätt att bara tre djupa andetag är en positiv sak men alltid är det inte lätt att kunna göra detta kontueligt. Jag måste jobba på att få ihop detta i min vardag igen för att orkar få ihop mitt liv. 
Jag har haft en grymt jobbig vecka värken har tagit överhand och mitt humör och min trötthet har tagit över.

Jag har varit lätt irriterad, könner mig hjälplös, stänger ut folk runt mig, vill klara mig själv, ej be om hjälp, sur, riktgit fräsig m.m 

Jag mår själv dåligt när det är så jag vill inte att detta skall bli så att mina nära och kära får den skiten när jag mår dåligt. Lika lite som att jag vill att min omgivning skall tycka synf om mig. Det är inte lätt ibland vill jag bara att den i andra ändan lyssnar. Jag är rätt tjurig själv det vet jag. Men jag har fattat en sak det är itne alltid lätt för min omgivning att förstå när jag själv inte gör det till 110% jag vill inte ha detta turbulenta jag orkar inte alltid men tyvärr så  är det så. 

Jag vill kanske mycket men det är svårt att framföra information för att det skall bli rätt jag har mycket tankar och funderingar. Jag försöker skriva av mig för att det känns bättre inte för att folk skall märka ord men iblan inbillar jag mig attdet är lättare att kanske kunna hänga med hur förtvivlad man kan känma sig i vissa lägen. Jag jobbar själv dagligen med ett ständig kamp på trötthet med mera och jag tar åt mig av retade komentarer på fel sätt.
Jag är så glad att min man kan stå ut med mig när jag har dessa baksidor i mitt liv.

 

 

Idag rymde jag till en kompis med frallor i näven blev det frallfrukost med dem och bara känna lugnet inombords

 

Nu skall jag ta söndagkväll full laddad och väntar på att min man kommer hem och kramar om mig. Det känner ajg att jag kan behöva idag.  

Av Sofie Holgersson - 19 september 2015 00:25

Nu har hela veckan gått och jag har kämpat på så gott jag kunnat. Kroppen är i lite / mycket protest känner att humöret har varit värre än pms... upp och ner och bara tjura. Men jag är själv medveten om det och jobbar med att ändra det dagligen.

Så härligt att fått äran att känna mig delaktig på jobbet känner mig verkligen som en i gänget och det trivs jag med. Att få se hur bra vi är och vad vi gör är super kul. Jag har en sådan tacksam chef som kan bjuda på en inblick i hur det går och peppar oss positivt.
Sen har jag min alldeles egna goding Regina som har konsten att sprida sådan energi kring sig och det har jag behövt denna veckan du är helt underbar vännen min. Synd att vi ej kunde komma i tisdags <3
Men du har alltid en extra tanke inom mig :)

Har fått kidnappa min galning k skogen och bara mysa med.
Även servat med nygräddade våfflor och äppel paj :)

Passade på att få träffa hennes lilla bebis eller som moa sa LILLA :)
Älskade att sniffa Moa i håret :)
Så underbart att se Moa och Jessica vid hästarna denna glädje de ge är återhämtning för mig på hög nivå.

Idag har jag lyssnat på min kropp och faktiskt gick och hämtade moa så vi kunde cykla kalligne runt och en snabb titt på dagis för att hälsa på så himla härligt att få se min älskade unge skina upp som en sol och bara njuta av att barnen saknade henne.

Eftermiddagen /kvällen blev soffmys med Jessica och athle dök upp en snabbis på lite tårta ;)

Daniel har varit i Karlskrona och fått hjälp med koppla lite lampor på sin släp så det blev tjejkväll i varsin ände av soffan så behövligt.
Imorgon / om några timmar dra handbollen igång igen så nu kryper vi i säng och tacka för denna vecka.

Av Sofie Holgersson - 15 september 2015 22:39

Att vara förälder är inte alltid lätt. En liten trotsig 6åring kan gå en lätt på nerverna. Och när det är som tuffaste så trotsa man lite extra...
Men oftast är hon så omtänksam och hjälpsam efter allt hon varit med om är det så skönt att hon blivit sådan istället för reserverad..
Hon har kommit in i fasen att alltid vilja hjälpa till men alltid fungerad det inte när jah själv vill gå och försvinna. Men mycket får hon göra och det kan underlätta för mig oxå. Bara det att hon faktiskt packa ihop sina saker själv. Att hon slänger tvätten i tvättkrogen att hon dukar av sin tallrik m.m
Att moa har blivit så hjälpsam är skönt i många lägen. Det absolut bästa ggr är när hon dukar undan och bara säger att vi får ta resten kommer ut i köket och disken bara är kvar då värmer det väldigt mycket extra :)

Idag har jag varit tuvungen att röra mig lite då värken varit så tuff så gåbandet och jag varit väldigt bea vänner :)
Moa har haft tufft med förkylning på g och lite trånga luftrör så hon vaknat några nätter för att hon får ingen luft... så förata ggr skolan ringde dit oss för att hon ej var helt hundra. Hemma somnade hon åå soffan en bra stund ca 1.1/2 timme helt utslagen var stakaren. Men sen piggnade hon till så imorgon blir det skolan igen och bad var på schemat för lill tjejen.
Tack vare lite vab idag så blev det pyssel i källaren ett ex antal armband belv gjorda.

God natt världen sov gott
Och ett extra grattis till regina h som fyller år <3

Av Sofie Holgersson - 12 september 2015 23:44

Utan er är jag inget, utan er är jag inte hel! Så glad att just jag fått en helt underbar flick och inte nog med det så fick jag bli fru holgersson med.
Att vakna upp och inse att ni är mitt allt ni finns där i alla lägen.
Ni ger mig styrkan att fortsätta kämpa mot allt.
Jag älskar er av hela mitt hjärta

Efter en helg med familjen samlad och en weekend i göteborg så är man hemma nu och skall landa i sin säng igen. Har haft en rätt trevlig helg med motorsport, vänner m.m

Så efter resan hem är jag stel som en pinne och känner mig som Agda 95.
Men imorgon är det ny dag nya tag och träning står på morgon schemat.
God natt världen nu skall jag krypa ner med resterande av familjen och sova så skönt :)

Av Sofie Holgersson - 12 september 2015 00:25

Tycker att jag sovit hyfsat ett par nätter men allt stress på jobbet som är tar ut på huvudet alla bollar i luften..
Sen allt som sker hemma med allt som man vill få iordning med med mera. Jag jobbar mot min kropp och försöker få igång allt med träning för att må bra. Även börjat sakta men säkert ändra kosten med mera ännu mera. Så kroppen är helt färdig sen är det tufft när min omgivning inte helt hundra (känns det som) förstår att jag är trött ja jag har inget heltids jobb men med allt för att orka vara fru/mamma och klara av att hantera min kropp är mera än ett heltidsjobb... jag har tvåspöken som bråkar med varandra den ene vill lyssna på hur jag mår och känner gärna efter. Den andra är raka motsatsen den drar i latmasken i mig och försöker att inte lyssna på mig själv alls ibland. Jag vill mera än vad min kropp orkar med men hur förklarar man det för omgivningen när jag gärna själv göra det...... jag vill be om hjälp men ändå gör jag sakerna själv...

God natt världen

Av Sofie Holgersson - 11 september 2015 06:49

It's been a long day without you my friend
And I'll tell you all about it when I see you again
We've come a long way from where we began
Oh, I'll tell you all about it when I see you again
When I see you again

Damn, who know?
All the planes we flew
Good things we've been through
That I'd be standing right here talking to you
'Bout another path
I know we loved to hit the road and laugh
But something told me that it wouldn't last
Had to switch up
Look at things different
See the bigger picture
Those were the days hard work forever pays
Now I see you in a better place
Uh, how could we not talk about family
When family's all that we got?
Everything I went through you were standing there by my side
And now you be gon' with me for the last ride

It's been a long day without you my friend
And I'll tell you all about it when I see you again
We've come a long way from where we began
Oh, I'll tell you all about it when I see you again
When I see you again

First you both go out your way
And the vibe is feeling strong
And what's small turn to a friendship
A friendship turned into a bond
And that bond will never be broken
And the love will never get lost
And when brotherhood come first
Then the line will never be crossed
Established it on our own
When that line had to be drawn
And that line is what we reached
So remember me when I'm gone
How could we not talk about family
When family's all that we got?
Everything I went through you were standing there by my side
And now you be gon' with me for the last ride

So let the light guide your way, yeah
Hold every memory as you go
And every road you take
Will always lead you home, home

It's been a long day without you my friend
And I'll tell you all about it when I see you again
We've come a long way from where we began
Oh, I'll tell you all about it when I see you again
When I see you again
When I see you again (see you again, yeah)
When I see you again

Av Sofie Holgersson - 10 september 2015 19:26

Nu var detnårga veckor sedan jag bloggade jag har fullt upp med att försöka få rutiner i mitt liv och få ihop mitt vardagspussel på bästa sättet jag kan. 
Jag har kommit in i fasen att jag insett hur viktig min träning är jag har sakta men säkert börjat små spring vilket är skönt för mitt becken det stärks dukigt av det.. Sen har jag gått med i utmaningen septemberplankan och det går som en dans i dag var vi uppe på 1,10 min och jag klarade det så det går bra. Jag är en tävlingsmänniska och det måste jag hitta en balans hur jag kan använda det med mig själv för att faktiskt få bästa resulta av det.. Varit arg på min våg ett tag men insåg ganka sanbbt att jag minskar i CM mått och vikten går upp kan ju vara det att kroppen bygger lite muskler lätt hänt. Musklerna väger tydligen mera än fett :) 


Det har varit fullt upp med tuffa dagar på jobbet då vi har fullt att göra så tiden springer iväg känns det som. Sen har jag börjat min migrän behndling igen hos sjukgymnasten akupungtur och det har varit hetl underbart. 
Sen har det fixats och donats hemma för vi har varit iväg en massa och det har varit tufft för kroppen men jag vill inte vara den som säger att jag inte orkar, Jag vill känna att jag oxå är med och orkar med fastän kroppen säger något hetl annart.. Det fick jag bekräftat senast i helgen då jag suttit lusigt och när jag klev ut ur lastbilen kunde jag knappt gå så ont var länge sedan det gjorde och då blir det tufft att ha folk runt sig för jag vill bara låsa in mig för mig själv och gråta jag vet att jag har två underbara vänner som varit med men jag tycker själv att det är jobbigt då vet jag inte hur jag skall handtera det helt.... Jobbet går jag undan för det är tufft och jag vet att det är inte så men det känns som alla glor på en och sedan pustar och stönar bakom ryggen på en men det hoppas jag inte att det är. 
Den lilla fisen är inne i en sådan trots att det är tufft därför försöker jag kämpa med allt för henens skull. Jag behöver återhämtnignen och landningen för att faktiskt vara mamma det är påfrestande ibland. 

           

lite blandat bland bilderna men lite vad som har hänt under helgerna nu denna helgen blir det en sväng till göteborg och sedan blir det ta det som det kommer. 

Jag jobbar imorgon först innan det är dax att packa sig i bilen och åka men nu blir det en duch inann jag ruttnar av svettdoften runt mig :)


Jag kämpar på fasten min kropp faktist säger stopp... Jag vill ibland bara få känna hur det är att ha ett normalt liv utan värk. Men dock har jag ett rikigt värdigt liv med underbar familj som finns där till 10000 och helt underbara vänner som blivit utsprida i landet och kommer från olkia delar oxå. Allt från en vilsen göteborgare till en tokig norrlänning sen har vi hon skogsmulle som är en störtskön pingla som jag är glad att jag fått tillbaka i mitt liv för det är jag evigt tacksam för. Har även en under bar kollega som sprider sådan energi kring sig och kan ge en styrka fasten man ibland vill skunka genom golvet och gräva ner sig. 
Att lilla jag lyckat få så fina vänner det trodde jag inte för 4 år sedan när mitt liv rasade samman totalt. 
Jag är inte bitter, jag är inte SUR för detta har jag själv klarat och tänker kämpa visdare mot ett mättremående och friskare livsstil. Med mina begränsningar vill säga :) 
God natt gott folk och sov gott på er så hörs vi så småning om

Presentation

Mitt namn är Sofie Holgersson och jag är 35 år. Här får du läsa om mig och mitt liv som mamma. Hur jag inte ger/gett upp. Utan blivit starkare :)
En kamp mot mig själv och min egna vilja! Där jag bestämmer.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards