Har de sista dagarna känt mig så himla värdelös som mamma vissa stunder. Moa har kommit in i en fas / trots som gör att jag gråter inombords.
Tack vännen att jag fått pratat av mig..
Jag känner mig så hjälpslös för vad jag än säger till henne ändras beteendet och en uppkäftig 5 1/2 åring kommer fram och blir så in i bombens uppkäftig. Kan inte vill inte m.m hon ska bara. Jag kämpa på att det inte är hon som bestämmer utan vi som föräldrar men det gör så ont i mamma hjärtat att hon inte vill lyssna och bli en helt annan unge. Så tufft. Men det är väl bara att vänja sig snart kommer tonåringen oxå.. jag försöker så gått jag kan att kämpa mot henne för hon ska inte bestämma har jag sagt att det är läggdags så är det så.

Trotts en jobbig vecka har vi haft en super lördag och några bra pysselstunder oxå.

Alla blivit rosenröda om kinderna av solens strålar. Moa hittat kompisar på gatan och var jätte glad :)
Fått motion i friska luften och tänke tid för mig själv.
Hjälpt Daniel eller snarare stört han gått med han som en svans men han uppskattade att jag var med ute.
Regina och minstingen kom på kaffe i solen så då dukades det i solen och friska luften.
Eftermiddagen avsluades med hemma gjorda hamburgare och potatismos :)
Sen lite snacks och hela familjen sommade tillsammans i soffan. Bästa att ligga där med ett hjärta på vaderna arm.
God natt på er nu bäddar jag ner mig i sängen. .

Många funderingar har börjat snurra i huvdet allt från varför jag har så tufft vissa perioder till vilka finns och hur allmänheten är. Det är en ganska så hej vild blandad kompot...

En fråga som ofta kommer upp i mitt huvud är Vad tror folk om mig??
Utan att känna mig / vad omgivningen kring mig fått för bild vill jag göra ett test.

Vem tror du jag är beskriv mig kortfattat positivt som negativt!!

Va ärligt :)