Mitt liv i största allmänhet har kretsat kring dessa begrepp hela tiden. Men tror att jag är allt annat än ensam om det. Livets hårda skola är något alla går i dagligen. Vissa dagar är lättare än andra.
Jag har kämpat länge med det negativa och sörjt mitt liv men tack vare Marthina som var så ärlig och berättade hur hon kände sig när hon fick lyssna på mina ord ständigt. Grymt tacksam för denna ärligheten på hög nivå. Det fick mig att tänk om ganska mycket och begreppet lev här och nu fick en mening. Jag ksn inte backa bandet och spola tillbaka. Jag kan inte förytse vad som komma skall. Jag kan vara närvarade här och nu och njuta för varje dag göra det jag känner för och mår bra av.
Jag kan inte finnas för alla andra om jag själv inte står stadigt på jorden med bägge fötterna. Att ständigt känna sig hjälplös gör inte det inre starkare. Man måste hitta saker som gör att man sluta grubbla, ta hand om sig själv och mitt barn även daniel då :) jag har en sak som gör mig starkare att gå det ger inte bara mig smärtlindring utan också slappnar kroppen av och jag drar inte med grubblet vidare med mig hela dagarna. Att stanna upp på vid ett vattenfall att lyssna på fåglarnas kvittrande att dra tre djupa andetag att försöka minska de stressiga faktorerna att hitta sig själv det är inte lätt för mig har det tagit mig många år att komma dit jag är idagsläget. Men kampen är inte över bara att kämpa vidare.
Men glöm inte du kan inte hjälpa andra när du har dålig balans man måste kämpa för att stå stadigt på samma gång :)

God natt på er

 

Cecilia RockBabe Kärvegård

12 februari 2015 16:38

Det är så rätt som du skriver. Man kan inte finnas där för andra om man inte först har sett till att man själv mår bra. Jag brukar kalla det för konstruktiv egoism. Det är ju också som när man flyger att man ska ta på sin egen syrgasmask innan man hjälper sitt barn för man kan ju inte hjälpa någon om man själv tuppat av.

Önskar dig en suverän dag!

You Rock!!!

http://klokegard.se/blogg

Sofie Holgersson

12 februari 2015 17:50

Så rätt så det med flygplanet :)
Tack så mycket för den kommentaren den värmde :)

 

Cecilia RockBabe Kärvegård

12 februari 2015 19:52

Tack för kommentaren inne hos mig. :) Jag glömde i min förra kommentar här skriva att det är en väldigt härlig bild på er. Full med bus, glädje och kärlek.

Njut den här kvällen!

You Rock!!!

http://klokegard.se/blogg

Sofie Holgersson

12 februari 2015 19:57

Tack :) du har en spännande blogg :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har hänt massor sen sist :) Det stoltaste är nog att Moa blivit gudmor till en liten Dio. Amanda och Mathias har fått en son i sommar och det är deras son Moa är gudmor till ...

De sista dygnet har man läst mycket om barnet och mamman som omkom vider stenaline i veckan. Som mamma så får man en enorm sorg. Att någon skall behöva gå egonom detta är hemskt. För min dotter kommer jag göra allt och kämpa mot och med henne....

För mig är det fullt ös hela tiden så kroppen hinner inte alltid med mina svänger. Att vara ensamstående och har en unge med all den viljan går inte alltid ihop. I söndags förra v drog hon dit med elsparken i 20 km i timmen som tur gick det bra...

Tiden springer iväg och allt sker på en och samma gång

Jag har haft problem men astma och allergi under många år. Allergin har jag haft sen jag var yngre. Astman konstaterades i sambandet med att jag blev mamma. Tyvärr har även Moa fått ta del av båda delarna med både astma och allergi samt lite ti...