Imorse fick jag upp ett medelande på facbook att det är 4 år sedan jag var i uppsala och gick igenom den stora ändringen för mig och mitt liv. 

Jag var i uppsala någon dag tidigare men just denna dagen var rikigt speciel jag skulle få in min stimulator på heltid jag skulle få chansen att få tillbaka ett bättre liv kanske till och med sakta kunna komma ut på praktik m.m. 

Detta är en dag jag kommer minnas väl länge då det var som att komma ut på grönbete att få känna så efter en op trodde jag var omöjligt.... Men det har jag sjäkv fått uppleva med egen erfarenhet. Jag fick chansen att kunna börja ändra mitt liv förhoppningsvis till det böttre. 

Detta har jag inte ångrat en enda dag för tack vare akademiska och smärtcentrum så började min resa till ett helt nytt liv. 

Att kunna få känna sig som en delaktik mamma igen kanske minska mina sjukhus besök. Börja hitta tillbaka till mig själv den jag vill vara, 

Idag ser mitt liv helt annorlunda ut, Jag har ett jobb på 75% jag är den som har hand om det mesta hemma och kring Moa. Daniel har kunnat ta mera körningar där han inte måste komma hem varje dag. Jag har lärt mig att kosten och motionen kan göra att man håller värken under bättre kontroll. 

Sen har jag fått märka den tuffa naktdelen att när man inte ha rutiner på vissa saker så mår man sämre. Nästa steg med att kunna få in en bra rutin på ALLT kring hem och hus oxå. Det är lika vikigt det oxå. Men att komma tillbaka är svårt men jag insåg innnan att det är en viktig sak att jobba på . 

Att få livet att gå ihop är vikigt delar är inte alltid lätt men en sak i sänder och att inte slarva med motion och kosten är bland det viktigaste för att kunna ha orken och kraften att ta sig igenm livet som jag vill. 

Jag är riktigt stolt över var jag tagit mig genom dessa åren med lite skuss längs vägen har jag allt haft både i gott och ont.. Man lär sig snabbt att veta vilka och vad man har runt sig, Jag jobbar på att inte ta åt mig av det negativa. Inte alltid lätt men en kanske en dag så lär jag mig.

Livet har sina turer för alla vissa få gå livets hårda skola vissa kan åka en räkmacka genom det men jag har fått lära mig den tuffa vägen genom livet. Har gråtigt många gånger och även gjort mig själv illa för att man har blivit sur och tjurig att man har gjort så mycket mera än vad jag orkar. Men det är samtidigt häftigt att kunna jag kan mera än vad jag själv tror men måste lära mig att säga stop till allla och allt, Ibland måste man stanna upp och faktist leva oxå och inte göra mer än vad man orkar. 

En rikgit bra vän till mig sa var nöjd med vad du kan göra man kan alltid ha höga mål men dömm inte dig själv för att du inte lyckas direkt ta fart och sikta igen en annan dag :) 

Livet är som en tuff väg vissa dagar har man ork att ta sig upp för den brantaste backen ibland är det okej att ta en omväg och det är inte fel att kunna ha konsten att ta en annan väg snare en konst att faktist lyssna och göra det man själv kan och orkar. 

Lär er att stanna upp och njuta oxå livet är alldeles för kort för att bara sura och låsa in sig njut av livet med <3 

Tack till er som står ut med mig ni vet vilka ni är och ni har en speciell plats i mitt hjärta. 

Ha en fortsatt trevlig söndag så sikta vi på nya mål den kommande veckan :) Nästa utmaning sker redan i morgon blodomloppet här kommer nr 294 :)

Idag rann även bägaren över för mig och jag kände hur tåren rann på kinden..
Att prata med varandra vad det gäller allt är viktigt. Det kan vara allt i livet att kunna föra en dialog mellan två vuxna människor. Att kunna säga hjälp är viktigt och inte bara från ena hållet utan bägge håll. Jag vet att jag inte är guds bästa barn och jag vill mera än vad min kropp kan/får göra. Men jag måste få höra att även jag gör fel hur skall jag annars veta att jag kanske såra någon eller gör en anan person illa till mods. Om inte folk vågs säga till mig när du gör si eller så så blir jag ledsen hur skall jag veta det.
Jag vill inget annat än att själv lära mig av mina mistag. Jag är ingen elak person såra jag någon eller säger något som någon tar åt sig på fel sätt då vill jag veta det jag vill 1 kunna be om ursäkt för att ingen ska behöva vara ledsen. 2 kunna ändra mitt sätt att kanske säga saker till andra så det inte såras. 3 inte ge andra skrit som de inte skall ha.
Alla har vi bra och dåliga dagar det märker man oftast när man är nära vissa personer om det är en bra eller mindre bra dag. Men alla har rätt ha det så alla har rätt att tolka saker på sitt sätt det innebär inte att den ena eller andra ljuger eller inte tala sanning. Men alla vi männsikor tolka saker på helt olika sätt och det är kanske det som gör oss unika på det viset.

Men utan att ljuga så känner jag mig helt ställd idag. Jag känner mig helt tom i huvudet. Att få veta saker som jag aldrig hört innan kunde svida så pass.. men men jag har lärt mig med detta att kan man inte kommunisera med varandra så blir livet/dagen så mycket svårare. Och att jag är allt annat än perfekt

Just i skrivande stund sitter jag och moa på flyger på väg till uppsala för en programmering då min stimulator har stängt av sig :( men tack vare att jag har varit så noga med min träning så har jag peppar peppar tagit mig igenom detta denna ggr på ett bättre sätt.. jag är jätte imponerad men vist har jag haft mina känningar så det har inte varit helt enkelt.. men snart är det tillbaka till det normala igen så himla skönt.
Stimulatorn är en stor del till att jag mår som jag gör och klara det jag gör. Framför allt ihop med min enorma vilja ihop med detta så har jag tagit mig till ett helt annat liv jag faktiskt inte trodde jag skulle ha för 5 år sedan.. Men varje dag har inte varit en dans på rosor det har varit tufft och många ggr man bara vill ge upp.. Men har inte gjort det utan idag står jag här och faktiskt inte änns är sjukskriven alls. Jag har verkligen gjort stora förändringar i livet. Gått från helt sjukskriven till att lyckas komma upp på 75% tjänst på kolafabriken. Har avancerat mig till att gå från enbart (husmor) till att packa odra och till och med köra truck igen efter 9 års uppehåll. Så kan säga att på det viset har jag verkligen ändrat livet för mig själv. Jag har börjat trivas mer och mer på jobbet och det är bara positivt.

Ha en bra dag

Vet inte var den kom ifrån men känns som ett stort brev på posten. Trots en tuff start i fredags och bråk med moa så kände jag en glädje inombords.
Jobbet var faktiskt kul att föra trots att vi rensade lagret bla. Men vilken skillnad det blev.
Kände mig så varm och tacksam och en sådan glädje strålade om mig.
Jag valde att ge min man lite fina rosor.
(Kanske en pik att jag inte får det allt för ofta) tycker färg kombon var toppen.

Även på mdd skorna och gå en runda för att mäta lite inför kommande träning. (Grannar jag är inte galen har bara lärt mig att bättre små rundor och kunna stanna hemma om man inte orkar sista biten än att helt plötsligt få ringa taxi för man tagit ut sig i för skott!

Lördagen har vi mys med fam Pettersson; )

Svävande burkar...

Fortsatt trevlig helg på er.
God natt världen!

Jag har bestämt mig att detta med att slarva med träningen är allt annat än bra. Kroppen värker och hälsan känns skit. Varit en tid nu jag inte tränat av andra skäl men största att jag inte orkat.. men insåg ganska snabbt att även om orken inte är där för stundern så får jag mera energi av att träna och jag känner mig gladare och det underlätta.

Lika viktigt som tärningen är så måste man låta kroppen återhämta sig oxå.. men inte 7 dagar i veckan..
Men en stund ibland är så skönt.. och en kopp kaffe i solen har varit så avkopplande.

Igår blev det massa flickbus då moa fick faster på besök och dessa flickor blev påhälsade av hästar på gatan.

Njutit av massa sol och första ggr vi grillade kött i år.. så gott man bara åt och åt..

Även varit ute en del idaged gubben tvättat bilen och lastbilen

Att hjälpts åt att tvätta lastbilen var riktigt roligt <3

Nu är denna helgen över dags att sova för en ny vecka!

Nu har jag klarat ännu ett mål på min resa.
Med stora stöd från familjen och en enorm styrka och tålamod på mig själv.
Jag kan mer än jag tror och den känslan är grym. Att sitta i soffan nu och blicka tillbaka två år och tänka på vad jag har tagit mig igenom hur jag har kämpat och klarat det.

Jag har arbetat mig upp till 75% nu det är inte alltid en dans på rosor utan en bergodalbana men jag tar svängarna en i taget så tar jag mig igenom stormen oxå.

Livet är fullt av utmanignar nu är det dax att vara glad för det man gör också och sänka lite/mycket av kraven jag ställer på mig själv..
Ibland kan man mer än vad man tror men man måste lära sig lita på sig själv och sin förmåga.

Jag är bra måste bara lära mig att tror på det lite oftare!

Tack för allt stöd!
Ibland handlar det bara om en blick,en kram, ett tack ett stort smile från en goding <3
Att ha kollegor som få en att dö av skratt, vänner som finns ett samtal bort och värmer en så inombords <3 en helt underbar familj som stötta mig till 1000 och finns där även när jag är ett vrak ibland .
Så tacksam för er <3 <3 <3

Nu var det ett tag sen jag bloggade.
Jag har hunnit läsa 3 böcker som man bara inte velat släppa :) femtio nyanser av honom, femtio nyanser av mörker, femtio nyanser av frihet. Det bästa jag läst kan jag säga.

Sen har badrummet fått ännu mera kärlek snart hoppas jag att vi är klara.. bara hyllor som skall bort en vägg till att måla sen kanske det är klart ;)

Helgen har innebärt fullt upp men ändå har jag fått göra det jag må bra av vara med vänner och faktiskt låta någon annan serva mig ibland.

Att ibland få sätta sig till dukat bord och bara mysa med barn och trevlig sällskap är så underbart.

Festen jag gillar att skämma bort mina underbara vänner som finns där för mig och ge mig sådan energi :) <3

Även hunnit med en del bakande oxå alltid lika kul att baka och 90 % jar varit frallor och bröd så det är inte bara kladd helle...

Fått träffa 4 av mina tjej kompisar som gett mig skratt och glädje ;) Även gamla minnen har vi pratat :)
Tack alla ni för denna helgen!

Jesisca, Lina, Diana och Regina ni har laddat mig med endorfiner för en ny vecka <3

Även tack för det privata rehab Regina <3

Tagit vara på tiden med familjen då vi varit samlade. Varit lite mycket med utbildningar och ägglossnignar denna veckan ; ) eller jobb i stora hela.

Ne nu är man full laddad för en ny vecka som dra i gång om några timma. Så nu ropar min säng på mig tycke jag <3 <3 <3

För 14 år sedan stod en 15 årig kille och en 13 årig tjej utanför hamboringens lokaler uppe på guldbernapark.
Vi stod i famnen på varandra i lätt en timme jag kommer ihåg att jag frös som bara den och daniel stod och höll om mig med sin röda jacka.
Daniel fick ett sms där det stod jag ser er allt. Jävla gubbe till pappa som satt och spanade i bilen.
Men det bara blev vi och han var så himla gullig på att den 14/2 hade han tagit sig tid att köpa mig ett hjärtan med blåa stenar i doc viste han inte att jag hade nickelallergi så det halsbandet doppades i nagellack för att kunna användas <3

För 12 år sedan var det en som satte en förlovningsring på mitt finger <3

Alla dessa år med Daniel har varit väldigt rogivande vi har haft våra prövningar våra upp och ner gångar m.m

Vi köpte hus bildade familj och fick en helt underbar liten tjej som förgyller våra dagar till 1000.

Jag har många gånger tänkt tanken hur han orkar med att leva med mig och alla mina "fel". Men det gör han för han älskar mig för den jag är och han har allid funnit där vid min sida.
Och för att han vill vara vid min sida.

Den 9/2 2013 blev vi herr och fru oxå han har genom åren visat att han gör allt för oss.

Jag älskar dig daniel så glad att du står vid min sida i alla lägen och absolut när jag behöver det som mest.