Jag minns det som att jag/vi fick beskedet igår. Hur allt plötsligt kan svattna och ändras. Hur människor kan vara ego och bara tänka på sig själva.

Jag vet att det var en tisdag den 2/10 jag och min syster hade kommit hem från skolan där möttes vi av våra föräldrar i köket som vad oss sätta sig ner vid bordet. Vilket vi gjorde. Då kom orden det har hänt en sak... vi avbröt och undrade om det var morfar det hänt något med. Men då bröt mamma ut i tårat och sa nej. Det är Danne han finns inte mer hos oss.. han hade hittats tidigare den dagen i sin lägenhet han hade valt den fega vägen bort från allt.
Han hade somnat in...
Den dagen lämnade han mina kusiner. De har fått växa upp utan pappa vid sin sida. Den dagen försvann min gudfar. Han som var ett enormt stöd för mig i det svåra med ALLT han förstode mig han fanns där men inte länge.
Igår var hans årsdag och denna ggr var det jobbigare jag var både arg och ledsen på han. Istället för att hälsa på en grav hade jag 10ggr hellre åkt på en kopp kaffe hos han i stället.

Jag saknar han så och himlen har en snäll och omtänksam ängel som vakar över oss, men du skulle varit här...