Jag känner mig inte alls nöjd! Jag vill så mycket men ibland känns det som om man tappar taget/orken om sig själv. Jag försöker gång på gång men jag känner mig så besviken på mig själv. Jag har nog lite höga krav på mig själv.

Jag vet att man inte kan ändra allt på en dag utan det tar tid men den känns inte som den är på min sida. Jag är snart inne på dagen då det är 5 år sen mitt liv ändrades till något man inte kunde tro existerade. Jag och min familj har haft det jätte jobbigt och jag är glad att jag har haft min nuvarande man vid min sida som en stöttepelare denna tuffa mest omfattade resan jag hört talas om. Jag minns det som igår när jag blev nerkörd av en kompis till min så kallade dag operation skulle alltså få åka hem på kvällen efter uppvaktet.
Först fick jag fylla i en massa papper och så står det detta om jag var gravid och jag sa det att det kan jag inte svara på för jag hat ju inte testat mig:/ men de tog inte det som ett skämt utan börjar med att skicka ner mig på Gyn för att kolla. Testet var ju negativt men jag var ju så nervös så jag sa ju så för att föröka lätta stämning och det gör vi inte om igen. Står i rummet nere i Karlshamn och läkaren kommer in och jag fattar inte mycket av de han säger till mig han rutar mig i ljumsken med en sprit penna och sen pratar han om nät samtidigt han skalar på huvudet. Då säger han inte nät komplikationer sen, inte när! Och då var jag snabb och sa att inga komplikationer för det ville jag inte. Sen gick han och jag fattade inte ett skit vad han sa och menade. Då kommer två manliga söteskor in och säger år mig att byta om och de skämtade om allt, när vi skulle gå ut ur rummet säger de ta på dig detta skynket så du inte visar rumpan för söla gamlingar samtidigt börjar den andre as garva. Jag gick in på op avdelningen men fick lägga mig på britsen där. Mins att jag skakade dom ett asp löv och detta märkt Jonas den ena skötsan av. Han satte sig vid mig och förklarade allt och sen vet jag att han sa att han kommer vara där när jag vaknar och det lovade han. Hans kollega satte en nål under tiden han pratade med mig. När jag fick masken över ansikten började killarna prata med varandra om något läget de varit på som små och jag började skratta sen sa han att jag skulle räkna från 5 och ner jag mins jag sa 4 sen sov jag snabbt. När jag mins igen nästa gång hör jag långt lång borta hur en telefon ringer och hur de pratar om mig att allt gått bra och att jag mådde bra. I nästa sekund börjar det tjuta så fruktansvärt runt mig och runt mig fylld av folk jag inte känner igen. Jag ser Jonas och han börjar skälla och skrika mot mig. Jag la av att andas i samband med uppvaktning. Han säger till gång på gång ANDAS Sofie nu. Jag vet hur jag kämpade men inget hänge alls hände men till slut kände jag hur lite luft kom ner till lungorna och folket tung mig kunde börjar avta lite. Man somnade igen av utmattning. Skulle resa mig upp men smärtan i ljumsken gjorde att vi föll redan där. Jag vet hur magen spände och hur ont det gjorde. När de lyckades få upp mig svimmade jag ihop igen. Så jag fick glömma detta med att komma hem den dagen. Morgonen efter kom jag upp men svimmade jag när jag kom till toa igen.men kring lunch valde de att skriva ut mig och jag fick åka hem till min man.

Här börjar min historia om operationen.

Igår blev man ett år äldre och jag blev 25:)
Jag vaknade med smått huvudvärk som blev värre på morgonen. Sen gjorde inte saken bättre att de höll på att lägga ny asfalt utanför så huka huset skakade . Men det lättade efter en stund. Min underbara lilla Moa sjöng så fint för mig flera gånger under dagen.
Vid lunch kom mannen hem och åt lite med mig han hade lite frallor med sig så mysigt! ?
Till middag blev det hasselbakspotatis med beanessås och kött:) och min lilla ängel ville bakat en tårta till sin mamma men hon blev inte ledsen när vi istället åt lite glass med chokladsås och stössel. Sen började Hawaii 5-O på tv kunde inte sluta bättre.
Tack till alla som grattade mig igår på min födelsedag:)

Jag är så glad att jag har en man som hantera detta med min smärta så bra och en dotter som förstår. Moa är så hjälpsam när jag har dåliga dagar, hon hämtar allt till och med sätter pappa sin i jobb när det är något. Denna helgen har varit en kämpig helg det har varit jätte tufft.. Jag låg hela fredagen och fick hjälp från kompisar med allt. Marie fixade frukost och hjälpte mig till toan, Diana kom och hämtade Moa så hon fick spendera sin dag där borta men hon led inte det var populärt. Hela fredagen låg jag och det är jobbigt gör jag vill inte känna mig helt slut..
Har inte haft jätte bra helg kroppsmässigt.. Men igår var det kalas för Linus och det blev middag och glass. Slutade dock med att min man fick bära in mig:( idag har jag fixat med att lägga in tvätten och sen blev det kalas hos svärmor för Martin som har fyllt och Simon som fyller om 8 dagar.
Så man slapp göra middag igen och att äta smörgåstårta är aldrig fel. Tyvärr slutade det med att vi fick åka pga min kropp. Tårarna rinner och kroppen har så mycket smärta att man viker sig. Men bara att ta nya tag i morgon för nu är man sängliggandes sen vi kom hem..

Idag blir min mans lillebror 14 år. Så ett stort grattis på födelsedagen. Moa är nöjd som ringde och pratade med han men gillade inte svaret när hon frågade vad han fått i parket. Hon ville ju veta vad han fått inte bara mycket:) men stakarn var ju trött och skulle gå och lägga sig när Moa ringde din farbror Martin;)

Söndagen blev en mindre kugn dag eftersom vi var på kryssnign i 24 timmar så hade vi lite att hinna med som vi ville å gjort här hemma.

Vi sov faktidt fram till kl 08.30 allihopa så lite trötta var vi allt. Sen blev det lit frukost sen var det att gå ut i det fina helt underbara vädret. Vi började med att ficka lite i våra rabbater för att kunna få lite blommor att komma fram under sommaren och nu när man är hemma vill man ha det lite fint även ute. Det ska inte kännas stelt man vill ju att trädgården skall vara lätt skött och trivsam oxå:)

Vi tog en sväng och köpte några blommor och mera planteringsjord sen åkte vi hem för att fortsätta.

Daneil och Linus låg på släp taket och tog bort en massa dekaler som satt på när de fick släpet. Moa och Elias lekte för fullt. Det slutade så pass att Linus tog Moa med sig hem sen fick vi inte tillbaka henne på en stund..

Athle kom framåt kvällen och hade handlat med så det blev att grilla lite god mat som bestod av potatisgratäng och kött samt grillade grönsaker. Vi fick även fin sällskap från uppåt i landet Jimpa en vi träffade frsta gången för snart ett år sedan på en lastbilsutställning. Han kom och åt lite mat med oss innan han skulle vidare och jobba. När Moa kom hem så gillade hon det skarp att alla skratade åt henne och sen vet vi inte vad hon fick det ifårn men jimpa kalalde hon för kermit. Lite smått förvirrad det är inte alla lastbilschafförer som bli kallade efter en monsterbil. Undra om hon gick på storleken eller snabbheten:)

Måndagen fick jag för mig att jag skulle ge mig in på att prova att fasta. Såhär går det för mig.

Fasta veckan!

Dag 1
Morgonen. Började med att dricka ljummet vatten och glaubersalt. Det sätter duktigt igång magen. Sen har det varit äppeljuice och fasta te till frukost. Innan jag åkte på träning blev det en kopp fasta te till sen bar det av till sjukgymnastiken och ett riktigt tufft pass med sjukgymnasten. Var helt slut när jag var klar. När jag kom hem blekfet lunch som bestod av grönsaksbuljong. Sen blev det ner till samtal med kuratorn en sväng. Han inte med ett mellan mål innan:( vilket resulterade att jag blev as hungrig när jag skulle hem så hem och få i sig mellanmålet som bestod av äppeljuice och en kopp fasta te. Middag blir buljong med grönsaksjuice ljummet.
Än så länge känner jag av att jag fryser en massa. Och toa är skönt att ha nära. Hoppas denna fasta perioden ger mig lite energi. Vist är det jobbigt att hela tiden dricka något för det är det man gör med sked känns det som men det kan vara värt att.
Jag har ett kvällsmål var inget otäckt att dricka det var multivitamin och röd druv juice helt okej faktiskt. När man väl inte skall äta något annart så ser man inget annart än godis,mat, fika m.m på tv.
Dag 1/5 avklarad med frossa och seg i huvudet. Hoppas morgondagen blir bättre

Natten har jag inte sovit jätte mycket utan haft lite vakenperioder. Samt har jag känt mig jötte frusen.

Dag2

Morgonen började med att när jag vakande blev det ett glas äppeljuice och det var mycket godare än morgonen innan. Men jag kände lite smått huvudvärk så en alvedon fick det oxå bli. Sen gick jag och satte mig och laddade mitt system för det är ju en ny morgon rutin att göra. Sen var det juic och fastate till frukost jag kände mig lite smtt skakig och började bli irriterad men bara att bita ihop. Jag plockade utan i köket och fixade med disken samt slängde jag ihop en kladdkaka för efter lunch kom det besök och man ville ju bjuda på något gått.

Jag åt buljonng till frukost och börjar få sug efter att tugga på något. Det sakanr jag jätte mycket,

Min man kom hem och vi valde att ta hem dottern lite tidigare på grund att Veronica skulle komma på besök en komois från bromölla.

Jag hade en trevlig stund med dem. När de åkte så blev det att ta eftermiddagsfikan med jucie och fasta te. Sen satte dottern och jag oss i soffan och jag började känna att min smärta blir väldigt påfrestad och  tuff. undrar om det ha med maten/fastan att göra.

Men vi slumrade till i soffan i 15 min sen ringde Daneil och sa att vi skulle ner till Maxi för Moa behövde nya stövlar till dagis. När vi kom hem var det dax att äta mat min middag bestod av grönsasksbujong och sen blev det ett knöckebröd för min kropp fixar inte detta. Jag känner mig svimfärdig och min värk blir bara jobbigare och jobbigare.

När vi ätigt (Moa och Daneil fick spagetti och köttfärsås) så slängde vi in en ny kaddkaka för Marie och Larsson kom på kaffe och Marie nämde i helgen att kladdkaka hade varit gått så det fick hon allt äta. Och jag kände mig så snurrig att en liten tunn remsa tog jag för att slippa känna mig svimfärdig.

Moa cyklade med marie på gräsmattan och hon är så duktig vi har tagit hennes stödhjul och hon kämpar men hon lyckades cykla själv ca 5 meter. Moa åkte även med Larsson på motorcyklen och det gillade hon idag.

Nu på kvällen har jag tagit min kvällsmat som var ett glas juice.

Jag skall försöka fortsätta med fastan men kommer inte göra det till 100% för min kropp fixar inte det och det måste jag acceptera.

Nu blir det snart sängen för imorogn väntas bassängträning.

Ha en fortsatt trevlig vecka:)

Vi hade en jätte trevlig kryssningen med svärmor med familj. Det var en ny upplevelse att försöka komma dit man ville med rullstol det var inte det lättaste alla gånger. Vi skulle till diskot men hittade ingen väg upp så Daniel fick bära mig upp för trapporna och Hasse försökte ta stolen utan att få loss de läsa delarna:) bär vi väl kommit upp hittade vi en väg men då behöver man gå utomhus för att komma till hissarna och slippa trappan så Daniel slapp bära mig vilket var skönt för oss alla. Moa dansade för fullt på diskoteket en stund sen ville hon till mamma. Då kom dansa pausa låten. När den var slut frågade hon om dansa pausa var slut sen somnade hon som en stock i knäet hos mig. Så mysigt? vi gick och la oss för Daniel såg fram emot frukost buffén.
På lördagen vaknade Moa redan kring 7. Detta med kryssningen var ju spännande hon hade inte tid att sova där inte. Vi gjorde oss iordning och jag fick prova på att duscha stående tur att det gick fort det känns lite otäckt. Sen väntade vi på att jag skulle laddad klart men den tig jätte lång tid på sig över 1h och 24minuter sjukt lång tid tycke jag när man vill bli av med den. Frukostbuffen var det mycket att välja på Moa blev överlycklig för det fanns lax och det gillar hon skarpt! Daniel var nöjd han fick sina flottiga bacon som han tjatat om. Vi var alla mätta och belåtna efter frukosten.
Under restaurang av dagen har det varit att slappa och ta det lugnt vilket vi gjorde.
När vi hade 2-3 timmar kvar tills vi var i land så slocknade båten och vi fick problem med strömmen. Braddörrarna slogs igen och sen berättade de i högtalarna va som hade hänt... Så tack vare det blev vi försenade med 20 min. Moa var så rolig hon sa jag tycker inte om aptenen där, och pekade på högtalaren. Vi bara skrattade åt henne! Hon fick en katt i bur av sin farmor och den lekte hon med till och med hennes Patrika hamnade i buren en stund. Hon var inne hos farmor för där var ju roligare Simon låg i övre sängen man fick ju klättra för att komma upp till han och att klättrar var ju roligt.
När vi lämnade hytterna var det Moa som somnade nere vid utgången helt slut av denna resan.
Men vi har haft det roligt och varit lungt så.
Så tusen tack för en trevlig resa det behövde vi:)

Dagen började med en mysig frukost med min underbara dotter.
Sen gjorde vi oss i ordning för att gå en runda till Konsum och Apoteket ihop med Marie. Blev en härlig promenad i värmen. Och en glass på stora torget i Kallinge. Sen sannade vi på lekplatsen och Moa lekte av sig.
Vi fick hjälp av Marie att dammsuga och torka av golven håller nog på att börjar bli överkänslig och vi hade Thomas hemma och hans hund. När jag kom in så blev det jobbigt med andningen och kli i näsan.. Tusen tack för hjälpen så skönt att fått vädra ut att och kunna jag vara hemma igen.
Blev en duschning och sen sminka sig och göra mig klar för att vi skulle på en Polen kryssning med svärmor och familj.
Vi kom just på att detta är första resan som man och fru så tack svärmor för bröllopsresan;) och att barnvaktena finns vägg i vägg är inte fel:)
Så underbart att ha folk som ställer upp och tycker om en med sig?

Varför blir man så tankspridd när man skall sova...

Jag har legat sen 22.30 i sängen kollat lite på tv sen försökt sova och kl är nu01.30 jag ligger och lyssnar på Moa och Daniels andetag och försöker komma till ro men lyckas inte. Även lyssnat på Moa som pratar i sömnen. Hon drömmer för fullt hon pratar om att hon ramlat och nästa andetag vill hon hem. Det snurra en masa tankar och funderingar i huvudet allt från arbetsförmedlingen till rehab träning och tyvärr är det inte mycket positivt..

Min handläggare på af skulle ringa mig när hon pratat med fk angående min träning för de tycker inte jag är i stadiet att kunna ta en praktikplats än;( jag behöver ha en mera intensiv träning och har jag tur vilket känns som jag knappast ha kan fk hjälpa mig. Om inte vårat jävla lansting snart se till att göra något kan de kanske skicka mig till Annart.. Och tankarna snurra så i varför de inte hört av sig ännu. Sen var det något med sjukdagar/ stämplingsdagar jag helt ärligt inte fattade allt med. Som jag har fattat det så kanske jag skall börja stämpla eller skulle jag sjukskrivas igen. Allt handlar om vad försäkringskassan anser. Och det känns inte positivt att väntar på de..

Jag väntar även på att ha ett möte med all inblandade på lanstinget för att höra hur de tänkt gå vidare med mig som 25 åring. Jag vill inget Annart än att släppa kryckorna på heltid och bara kunna gå. Att jag inte har någon känsel kan jag leva med men att kunna promenera leva som en normal mamma fasten jag har mitt funktionshinder med värken och så men komma dit jag var efter operation för ett år sedan.

På ett sätt känner jag mig misslyckad att det inte går fortare att bara för jag är ung känns det som att folk inte tror mig.

Vänner och släckt tar avstånd för att ingen orkar med mina problem känns som om folk ser mig som ett hinder att det är krabbit och jobbigt att ha med mig;( folk kan inte ännu längre höra av sig att skicka ett enkelt sms och kolla läget. Jag vet att jag inte är perfekt att jag inte gör det med med allt som händer och känslorna i mig orkar jag inte ta första steget längre. Jag är ledsen för det men jag måste fokusera mig på mig och träningen för att orkar vara en mamma till Moa och en fru till Daniel.
Hade inte jag haft den vid min sida denna långa resan hade jag inte orkat lägga i den extra Växlen! Sen får man dåligt samvete när min ilska över allt går ut över Daniel. Han som alltid funnits här vid min sida.

Jag tänker kämpa vidare även att det är jobbigt känns som mot gång just nu! Som om allt går emot mig på hög nivå vad det gäller mycket. För många slag när man ligger är tufft även för mig.